Archive for the ‘ekonomi’ category

Om meningslös information

16 juli 2009

Mitt husorgan SvD hade igår en stor artikel om privata investeringar i vården. Huvudsakligen handlade det om intervjuer med riskkapitalister som investerat eller tänkt investera i vårdföretag, men man publicerade även en snutt med ideologiska diskussioner. Bl a säger Anne-Marie Lindgren (från Arbetarrörelsens tankesmedja):
–Både inom skolan och vården ser vi att de flesta privata alternativen finns i södra Sverige och de större regionerna. Man lägger verksamheten där pengarna finns.

Vänta lite här nu… talar vi om andelen privat vård eller om totala antalet privata vårdcentraler? Det råkar nu en gång vara så att de flesta bor i södra Sverige och i de större regionerna (jag förmodar att hon menar storstäderna). Därmed kommer det att finnas fler vårdcentraler där. (Och sjukhus och tandläkarmottagningar och så vidare. Ni fattar.) Att de privata vårdcentralerna är flest i södra Sverige och i städerna, behöver inte alls betyda att Stockholm har en högre andel privata vårdcentraler än vad Norrbotten har.

Och även om Stockholm skulle ha en betydligt högre andel privata alternativ än Norrbotten, behöver det inte enbart bero på att de privata vårdgivarna inte vill öppna i Norrbotten. Sjukvård ligger under landstingen, och lyder följaktligen under delvis olika regler i de olika landsändarna. Det känns inte helt orimligt att stockholmspolitikerna skulle vara mer positiva till att tillåta privata vårdgivare, än vad landstingspolitikerna i Luleå är. Utan att beakta dessa båda faktorer kan man inte bara hoppa till slutsatsen att allt är de ondskefulla företagens fel.

Sedan har Lindgren förstås rätt i att företag i grunden är ute efter att tjäna pengar. Vad som nu är så ondskefullt med det.

Dagens dummaste rubriker

25 juni 2009

Välkomna, välkomna allesammans till Dagens dummaste rubrik! Vi värmer väl upp med kategorin ”Självklart”, där priset idag går till SvD för deras mästerverk ”Färre dollarmiljonärer i kristider”. Som om det vore något oväntat att de flesta dollarmiljonärer har en ansenlig del av sitt kapital investerat i aktier eller liknande. Och att börsen faller är väl själva definitionen på kristid, eller hur? En stor applåd för Svenska Dagbladet!

Kategorin ”Dagens överdrift” vinns av Metro med deras ”Kort semester kan leda till döden”. Ja, är det inte det vi alltid har vetat, att det inte är nyttigt att vara på jobbet? Enligt Metro är en semester ”kort” om den inte är minst fyra veckor lång, och alla som inte har minst fyra veckors sammanhängande semester kommer att avlida i hjärtinfarkt. Ack ja, liemannen kommer när man minst anar det. Men om jag får bli lite personlig här, så mår jag själv betydligt bättre av många korta semestrar än av en enda lång. När jag jobbat i fyra månader eller så, då behöver jag helt enkelt en liten paus. Ähm… ja, det var dagens vinnare i alla fall! En stor applåd även för Metro!

Dagens dummaste löpsedel

17 juni 2009

Och priset för dagens dummaste löpsedel går till… Metro! Det vinnande bidraget lyder ”Uppköpet hotar SAAB-jobb”, och tillhörande artikel finns här. Och jag som i min enfald trodde att om ingen ville köpa SAAB så skulle bolaget totalt upphöra att existera, inklusive alla arbetstillfällen. Är det någon, förutom Metros löpsedelsskrivare, som tror att Koenigsegg är ett större hot mot SAABs anställda än vad konkurs är?

Om sparande och trygghet

30 april 2009

Att det är fult att ha pengar undanlagda i det här landet, det har man ju förstått. Kapitalvinstskatten är 30%, utan grundavdrag. För det är ju bara rikingar, såna där som vi ingenjörer, som över huvud taget tjänar pengar på kapital, och vi har ju minsann råd att betala, va. Min egen lilla buffert på sparkontot gav hela 220 kr i ränta förra året. Varav staten alltså glatt norpade 67 kr. Räcker till skolmat i en hel vecka åt ett stackars undernärt barn till en ensamstående städerska.

Men S, V och MP – representerade av Tomas Östros, Ulla Andersson och Mikaela Valtersson i en debattartikel i SvD igår – går ett steg längre. Sparande är skadligt! Man hävdar t ex att ”Tillsammans med de försämringar i trygghetssystemen som gjorts utgör detta [skattesänkningar] en farlig mix som lett till ett kraftigt ökat privat sparande som stryper den privata konsumtionen och ökar på arbetslösheten.” Och lite längre fram i artikeln kommer det igen: ”Regeringens linje nu är farlig eftersom den gör att sparande ökar onödigt mycket, fallet i produktionen blir onödigt hårt och arbetslösheten väldigt hög.” Jahaja. Vi ska alltså leva ur hand i mun allesammans. Inte konstigt att S, V och MP blir så förskräckta när man vågar andas om sänkta ersättningsnivåer och mindre bidrag. För den, som inte har några pengar undanlagda, är det ju staten som får utgöra tryggheten. Undrar vem de tänker mjölka, när alla gnetande och sparande människor har gett upp och anpassat sig till den rådande ordningen?

Missförstå mig rätt – klart vi ska betala skatt, klart vi ska samarbeta om att ta hand om barn, gamla, sjuka och så vidare – men att ha mage att påstå att jag skadar Sverige när jag arbetar, försörjer min familj och lägger undan lite pengar så att jag kan fortsätta att betala för mig själv och inte ska behöva rusa till försäkringskassan eller socialen när något händer? Att bara ha mage!

Om statliga pengar

22 april 2009

Vägverket och banverket vill inte investera i att bygga nya spår för kollektivtrafik i Stockholm, rapporterar SvD. Miljöpartiet är, som väntat, kritiska. Och nog för att jag vant mig vid att MP:s talesmän vet ungefär lika mycket om naturvetenskap som en genomsnittlig tredjeklassare, men jag hade väntat mig något bättre kunskaper om det politiska systemet. Men icke. Yvonne Blombäck, MP:s representant i SL:s styrelse, säger till SvD:
-Det blir landstinget som får betala bördan, och i slutänden blir det ju skattebetalarna.
Jaha? Och varifrån tror Blombäck att de statliga medlen kommer? Växer de på träd i Riksbankens hemliga växthus, kanske?

Grattis, LO!

5 april 2009

Nu ska Wanja Lundby-Wedin ”fokusera helt på fackföreningsrörelsens stora utmaningar under den ekonomiska krisen”, som hon säger till Aftonbladet. Frågan är om det räcker med att hon fokuserar, med tanke på hur dålig koll hon tycks ha haft förut. Med en sådan ledare behöver LO inga fiender…

Hur man inte bör rapportera enkätundersökningar

3 april 2009

Missförstå mig inte nu. Naturligtvis förekommer det, även i vårt rika, fredliga och välfärdsinriktade land, att föräldrar inte har råd att betala medicinen för sina sjuka barn. Och naturligtvis borde det inte vara så. Visst borde vi som samhälle ha råd att se till att alla barn får den medicin de behöver.

Men att nästan var tionde förälder med barn i grundskolan skulle ha väntat med att hämta ut barnets medicin av ekonomiska skäl? Det är vad Majblommans Riksförbund hävdade i ett pressmeddelande för ett par dagar sedan. Det låter väldigt mycket. Hm. Tetris blir intresserad och snokar vidare efter den fullständiga rapporten (pdf-länk). Från och med sidan sex blir det intressant. ”Majblomman har ställt frågor till 1000 föräldrar med barn i grundskolan.” Jaha, hur fick man tag på ettusen föräldrar? Vimmelintervjuer utanför Centralstationen? SCB? Skolkataloger? Hur representativa är de här tusen? Kanske inte så representativa ändå. En fotnot meddelar att ”Novus Opinion har på uppdrag av Majblomman genomfört webbintervjuer 25 februari – 2 mars 2009”. Den enda rimliga slutsats jag kan komma till, från denna tämligen knapphändiga information, är att man har frågat besökare på Majblommans hemsida om de vill delta i en enkätundersökning. Och det skulle inte förvåna mig ett dugg, ifall personer som har ont om pengar är överrepresenterade bland personer som besöker Majblommans hemsida.

Vidare in i rapporten dyker nästa märkliga fenomen upp. Fråga: ”Har det hänt att du under de 12 senaste månaderna har väntat med att hämta ut X till ditt/dina barn av ekonomiska skäl?” Både för X=glasögon (sida sju) och X=medicin (sida åtta) finns tre svarsalternativ.

  • Ja, jag har väntat.
  • Nej, jag har hämtat ut X / mina barn har inte behövt
  • Vet ej

För det första: vadå ”vet ej”? Har man inte koll på sånt som förälder? Nå. Betydligt allvarligare är att enkätfrågorna klumpar ihop två helt skilda grupper: de som haft råd att köpa X till sitt barn, och de som inte behövt köpa X till sitt barn. Tack vare detta är det omöjligt att säga hur stor andel av de ettusen svarande som har så god ekonomi att de klarar att köpa mediciner och glasögon. Tala om klantig enkätdesign!

Och sedan antar man att de här ettusen är fullt representativa för hela Sveriges befolkning, och multiplicerar de nio procent som inte haft råd att köpa medicin med den dryga miljon skolbarn som enligt SCB är bosatta i landet, och kommer fram till att 90 000 skolbarn i Sverige inte får den behandling de behöver. Borde inte något av den magnituden dyka upp i Apotekets statistik? Eller har inte Apoteket register på hur många recept som aldrig hämtas ut?

Man kan klaga en hel del på Barnombudsmannens sätt att formulera enkätfrågor också, men det har Malin Siwe på DN redan gjort så bra, så bra.