Denna eviga motsättning

I gårdagens SvD skriver Jeana Jarlberg i sin recension av Mircea Cartarescus ”Orbitór. Höger vinge”:

Det är den eviga motsättningen mellan offer och bödel, ljus och mörker, gott och ont, kvinnligt och manligt.

Stopp stopp stopp – vänta ett tag nu. Jag vet inte om uppräkningen kommer från Cartarescu eller från Jarlberg (sammanhanget tycks tyda på det sistnämnda), men oavsett vem som hittade på det så måste jag få protestera. Hur i allsin dar kan någon komma på idén att jämställa motsättningen mellan gott och ont, med motsättningen mellan manligt och kvinnligt? Det är ju detsamma som att proklamera att halva mänskligheten är ond och halva är god. Det finns vettiga anekdotiska belägg både för att mänskligheten är ond och att mänskligheten är god. Vilket som är det grundläggande, det har filosofer, teologer och sociologer hittills inte lyckats komma överens om. Kanske är det rentav fel kategorisering, vem vet? Men att det ena könet skulle vara ont och det andra gott? Det är ju löjligt!

Sammanställningen av dessa fyra motsatser är i största allmänhet ganska löjlig, i mitt tycke. Alla fyra hör ju till olika kategorier, låt vara att det finns konventionella associationer dem emellan. ”Offer och bödel” talar om makt och maktmissbruk, åtminstone i sitt moderna sammanhang där ”bödel” förlorat sin koppling till laga ordning. Offerrollen brukar numera anses kvinnlig och bödelsrollen manlig, men den kopplingen har jag aldrig förstått mig på. Det är mig också tämligen obegripligt hur en rörelse kan gå från ”Kvinnor kan!” till att överallt proklamera att kvinnor är offer som behöver extra hjälp och särskilda stödgrupper för att lyckas. (Den här krönikan kan rekommenderas!)

”Ljus och mörker” är i grunden en enkel närvaro-frånvaro-motsats, men med oerhört mycket kulturellt bagage att dra på. Ljus = gott = förnuft = ordning, mörker = ont = vidskepelse = kaos… ”Gott och ont”, ja… för mig är det en religiös kategori. Det goda är det som är absolut bra, medan ”bra” kräver ett argument: bra för ekonomin, bra för miljön, bra för mina barn… Och vetenskap sysslar som bekant inte med absoluta kategorier, det gör däremot religion.

Och så kommer vi då fram till ”kvinnligt och manligt”, som är en motsats av typen ”två sidor av samma mynt”. Kvinnligt och manligt, sådd och skörd, sommar och vinter, dag och natt… man kan helt enkelt inte påstå att den ena sidan är bra och den andra är dålig, eftersom båda behövs för livet! Den flora och fauna vi har i Sverige just nu skulle inte klara sig om vintrarna försvann, till exempel. För att inte tala om hur beroende alla landlevande varelser är av en viloperiod per dygn.

Annonser
Explore posts in the same categories: filosofi, språk

Etiketter: , , , , , , , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

One Comment på “Denna eviga motsättning”

  1. Meropera Says:

    Helt rätt resonerat. Jag reagerade också!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: