Arkiv för maj 2008

Felparkerat

30 maj 2008

Huvudnyheten i dagens Metro är att lyxbilar toppar listan över parkeringsböter i Stockholm. Rubriken lyder ”Porscheägare i topp bland felparkerare” och i brödtexten påstås att Mercedes är värst. Men läser man den lilla tabellen kommer Porsche först som nummer tre. Jag kan begripa att Mercedes-Benz (nummer två) inte gör sig i en rubrik, men vad var det för fel på Jeep (nummer ett)? Låter det inte tillräckligt upprörande, kanske?

Professor i psykologi Gunnar Aronsson säger i pappers- och pdf-upplagan att lyxbilsförarna ”tycker att de står lite över andra människor”. Ja, det är ju en möjlig tolkning av fenomenet. Det beror på hur man uppfattar ett parkeringsförbud. Man kan se det som en överenskommelse som omfattar alla medborgare, att här parkerar vi inte. För om vi parkerar här, så förstörs framkomlighet och sikt för alla. Den som i den situationen ändå parkerar, har med sin handling markerat att han anser sig stå högre än vanliga människor.

Men man kan också tolka parkeringsförbudet som att Stockholms stad helst inte vill att man ska parkera där. Och om man ändå parkerar, så har man åsamkat staden obehag till ett värde av 450 kronor. Det är bara en ovanligt hög parkeringsavgift. Och med tillräckligt höga inkomster, d v s inkomster i den klassen att man kan köpa sig ett lyxåk, är 450 kronor inte så mycket. Det har man råd med. Framför allt med tanke på att inte alla felparkerade bilar blir lappade.

Annonser

Om Babels torn

29 maj 2008

Don’t you get me wrong… I just wanna know…

Babels torn. Ni känner till historien, eller hur? Alla människor på jorden hade samma språk, och de bestämde sig för att bygga ett torn som skulle räcka hela vägen till himlen. Och Gud fick syn på projektet och tyckte att människorna började bli lite väl duktiga, så han ordnade lite språkförbistring så att människorna skulle få det svårare att samarbeta.

Ett torn? Ända till himlen? Bara ett torn? Vi har hela städer fulla med skyskrapor nuförtiden! Vi skickar sonder till alla solsystemets planeter, vi botar massor av exotiska sjukdomar, och våra filosofer deklarerar öppet att människan är den högsta auktoriteten och Gud är död! Varför händer det inte något liknande igen? Varför ordnar inte Gud lite nya kommunikationssvårigheter, som t ex att omöjliggöra datorkommunikation eller att all skriven text blir meningslös rappakalja?

Om det nu var så farligt med ett enda litet torn.

De är inte kloka de där tyskarna

28 maj 2008

Nu ska de tyska fotbollsfansen ha tyllkjolar till EM!

Tyllkjol för herrar

Inskränkt på högskolorna

27 maj 2008

Jag läste nyligen en debattartikel, betitlad ”Inskränkt på högskolorna” och undertecknad av Elin Rosenberg, Linda Elstad och Victoria Öjefors. Tyvärr verkar den inte ligga ute på nätet. SFS:s rapport ”Klara dig själv” finns däremot att ladda ner. Den visar att nära hälften av alla studenter har varit nära att hoppa av sin utbildning. Rosenberg, Elstad och Öjefors hävdar att detta är högskolornas ansvar, och föreslår ett antal åtgärder.

Anonyma tentor för att komma till rätta med negativ särbehandling vid rättandet – nja. Det framgår med viss sannolikhet av handstilen om det är en man eller kvinna som skrivit, och det framgår ofta av språkbehandlingen om tentanden är infödd svensk eller inte. Dessutom kommer man inte åt muntliga redovisningar eller handledda uppsatser på det här viset. Eventuell diskriminering minskar nog bara marginellt med denna åtgärd. Men för all del, anonyma tentor kan inte skada!

Tillhandahåll kursmaterial i olika former och inte bara som tryckta papperskompendier – absolut. En nödvändighet för synskadade, vilket också påpekas i artikeln, och i vår digitaliserade värld är det inte alls svårt att åstadkomma.

Anpassa schemat efter en multireligiös kalender – visst, men med måtta. De största helgdagarna i de största religionerna bör man undvika att lägga tentor eller andra obligatoriska kursmoment på, men drar man det in absurdum är varje dag en helig dag för någon! Människor med ovanliga religioner lär även i fortsättningen bli tvungna att förhandla fram speciallösningar med kursansvarige. Det är enligt mig viktigare med en viss flexibilitet, än att redan från början försöka anpassa schemat till alla.

Ta bort kurslitteratur som innehåller normativa eller kränkade beskrivningar av grupper av människor – hjälp. Menar de allvar? I så fall kan vi lägga ner både juridik, etik och teologi direkt, religion, historia och litteratur får ett ytterst begränsat arbetsfält, och biologi, medicin och så gott som samtliga samhällsvetenskapliga discipliner får också se upp. Tala om inskränkt!

Vad är det då som motiverar en så drastisk åtgärd som att förbjuda studium av sisådär hälften av alla texter mänskligheten skapat? Tittar man närmare på rapporten, ser man att den absolut vanligaste anledningen till att studenter funderar på att hoppa av är stress utanför studierna, följt av dålig ekonomi. Ingetdera av dessa är högskolans ansvar! ”Svårt med tempot” är en annan vanlig orsak, där det kan diskuteras om den är högskolans ansvar. De vanligaste avhoppsanledningarna, bland de anledningar som otvivelaktigt ligger på högskolans ansvar, är ”dålig kvalitet”, ”passar inte in”, ”otydligt kring krav och uppgifter” samt ”för dålig koppling till det jag vill jobba med”. Av dessa fyra är det endast en som addresseras i åtgärdsförslagen. Den anledning som tre av fyra förslag tar sikte på att minska, ”negativ särbehandling”, är den i särklass minst vanliga anledningen till att studenter funderar på att hoppa av.

Så Rosenberg, Elstad och Öjefors går inte bara för långt med sina förslag. De skjuter dessutom förbi målet. Vad högskolan behöver, enligt SFS:s egen rapport, är snarare kvalitetssäkring och en klarare kommunikation om vad som krävs – både före och under utbildningen – än fler aktioner mot diskriminering.

Lycklig av pengar

26 maj 2008

Betsey Stevenson och Justin Wolfers, från Pennsylvanias universitet, har lagt fram data om att stigande välstånd visst medför stigande lycka, rapporterar DN. De går på tvärs mot konventionella forskningsresultat, men förklarar det med att ”vår studie är mer omfattande”. Hm. Det är knappast den enda förklaringen. ”Lycka” är ett knepigt begrepp att definiera, och definitionen torde skilja sig mellan olika studier.

En annan fråga, vars svar inte framgår av DN:s referat, är om Stevenson och Wolfers undersökt sambandet mellan höga inkomster och lycka, eller om man studerat sambandet mellan stigande inkomster och lycka. Lycka tenderar, som alla vet, att uppstå när ens förväntningar överträffas. Är man van vid en inkomst på 20 000 i månaden, kommer 25 000 att upplevas mycket positivt. Är man van vid 40 000 i månaden blir det en helt annan reaktion om man plötsligt får 25 000… Min lilla misstanke är att det inte finns någon korrelation mellan mycket pengar och lycka, men att det finns en klar korrelation mellan mer pengar och lycka.

Även rika människor har ju problem. Men, som ordspråket säger, den fattige har inget annat.

Ny teknik medför ny människa?

24 maj 2008

Under de senaste hundra åren han mänskligheten bevittnat den ena teknikrevolutionen efter den andra. Och det är slående hur ofta den nya tekniken eller det nya kommunikationsmediet har behandlats som något totalt väsensskilt från tidigare erfarenheter.

Ta till exempel följande replik, ur Singin’ in the Rain: ”Ljudfilm? Ånej, det kommer aldrig att slå. Folk kan helt enkelt inte hantera att ta in bild och ljud samtidigt!” Jaså, inte? Och vad håller du själv på med just nu? Eller hur hanterar folk att gå på teater?

En betydligt mera näraliggande teknikrevolution är uppkomsten av internet. Och även här kan man se hur folk missar att dra paralleller mellan hur människor beter sig på nätet och hur människor beter sig i verkligheten. Förra året publicerade SvD ett reportage om World of Warcraft, där huvudvinklingen var att det förekommer sexism i spelet. Men det menar du inte! Kan det vara möjligt? Att folk tar med sig sina värderingar in på internet, istället för att komma som oskrivna blad?

Och nu har SvD diskuterat en bok av filosofen Jonathan Zittrain, som hävdar att för att få internets dåliga sidor (spam, virus, porr etc) under kontroll, är sociala normer en bättre väg att gå än tekniska blockeringar. Hurra, vilket nytänkande! Bara några hundra år efter övriga moralfilosofer. Varför har ingen kommit på det förut?

Politik minus religion är omöjligt

23 maj 2008

Det ropas ofta på religionsfrihet nu för tiden. Politiken är det tydligen viktigt att hålla fri från religion. Senaste gången jag såg det var hos Charles Stross (på engelska).

Särskilt ”religion” kan betyda många olika saker, så för att kategoriskt påstå något måste jag först definiera vad jag menar. Med ”politik” avser jag hur vi konstruerar samhället. Och med ”religion” avses ”livsåskådning som inkluderar icke bevisbara element, utöver mänskliga konstruktioner”.

Komplicerade saker det här. Bäst att definiera definitionen lite! En livsåskådning är ett grundläggande tolkningsmönster för livet. Den brukar inkludera en moral (hur man borde handla), en vision (hur det borde vara), en skala som avgör vad som är viktigt och oviktigt, samt någon form av svar på alla de där intressanta frågorna som vetenskapen inte har en aning om: Vad händer efter döden? Var fanns vi innan vi föddes? Vem kan räknas som en varelse med människovärde? Vad är meningen med livet? Observera här att även ”vet inte”, ”det är omöjligt att veta”, samt ”det finns ingen mening” räknas in i ”någon form av svar”!

”Icke bevisbara element” är saker som undandrar sig vetenskaplig bevisning. Gud är ett typiskt exempel. Ett annat exempel är alla människors rätt till liv. Man kan inte vare sig bevisa eller motbevisa att alla människor har rätt att slippa bli dödade. För mig är mänskliga rättigheter en mänsklig konstruktion; något vi gemensamt har bestämt ska gälla. Man kan givetvis hävda att även gudarna är konstruerade av människor, men de som tror på en eller flera gudar tror vanligen att dessa har separat existens oberoende av människor. Det viktiga här är vad man tror, inte hur det är. Den som hävdar att de mänskliga rättigheterna tillkommer människan av naturen, och alltså inte är en mänsklig konstruktion, har fört in ett element av ”naturreligion” i sin livsåskådning.

Mycket få människor torde ha en livsåskådning som enbart innefattar vetenskapligt bevisbara fakta. Det räcker helt enkelt inte för att fatta alla beslut i livet. Vetenskapen kan inte tala om ifall jag borde prioritera pengar eller relationer, plikt eller lycka, egoism eller altruism, nuet eller framtiden. Det krävs ett värdesystem för att göra sådana val.

Somliga människor baserar hela sin livsåskådning på mänskliga konstruktioner. Man bestämmer sig för att alla människor är födda fria och med lika rättigheter. Eller så konstruerar man ett system där endast arier är fullvärdiga människor medan övriga är andra rangens medborgare. Vad man konstruerar spelar ingen roll – det finns många olika människobyggda system, precis som det finns många olika religioner. Det som definierar den här kategorin är att hela deras livsåskådning utgår från dem själva. Alla värderingar är något som människor har bestämt sig för. Det finns ingenting utanför som kommer med en lagbok.

Och så har vi då de religiösa. De som tror att det finns någonting utöver mänskligheten, något eller någon som beskriver hur världen borde vara, som beskriver moralen, som talar om vad som är viktigt och oviktigt. Återigen kan systemet se ut hur som helst – det som definierar en religion är att någon annan talar om hur det är.

Med dessa definitioner i ryggen, hävdar jag att det är omöjligt att separera religion och politik, såvida man inte helt utestänger alla religiösa människor från alla politiska beslut. En religion är en livsåskådning, och det är omöjligt att tvinga folk att bortse från sin livsåskådning då de fattar beslut. Att hävda att politiken måste hållas fri från religiösa aspekter är alltså djupt odemokratiskt.

Det är även nonsens att påstå att ett religiöst värdesystem är dåligt och ett mänskligt värdesystem är bra. För skillnaden mellan religiösa och icke-religiösa värdesystem ligger inte i innehållet, utan i varifrån man anser att det kommer. Och precis som det inte har någon betydelse för ett arguments giltighet vem som framför det, har det ingen betydelse för ett värdesystem var det kommer ifrån. Bara vad det innehåller.