Om lagar och principer

Högsta Domstolen skärper beviskraven vid våldtäkt, hade SvD att rapportera i fredags. Det är inte så dramatiskt som det låter; HD fastställde att även vid våldtäkt räcker det inte med en persons utsaga för att döma någon. Det krävs något mer: ett vittne till, någon form av teknisk bevisning… Katarina Wennstam tycker att domsluten skickar “fel signaler”, fortfarande enligt SvD. Stackars våldtagna kvinnor som inte blir trodda! Jaha du, Wennstam. Och vilka signaler hade det skickat om HD upprätthållit de fällande domarna från hovrätten? Jo, att vid våldtäkt är våra normala rättssäkerhetsprinciper satta ur spel. Oskyldig tills motsatsen bevisats, en persons påståenden räcker inte för att döma någon. Det är inte rättssystemets arbete att se till att brottsoffer känner sig trodda och bekräftade. Domstolar, polis och åklagare har som uppgift att gräva upp sanningen, och att i tveksamma fall hellre fria än fälla. Känna sig trodda, det kan våldtäktsoffren få göra hos kvinnojourerna och brottsofferjouren.

Den enda logiska förklaringen

Tetris: Ojojoj… det var väldigt vad det var starkt!
Sambon: Det är samma te som du alltid dricker.
Tetris: Men det var alldeles ovanligt starkt ikväll.
Sambon: Jaha. Kanske det. Kanske ovanligt hög densitet på den här skeden te.
Tetris: Det var nog ett litet svart hål som gömde sig där. Det syns inte. Te är också svart.
Sambon: Och det är därför som det är nyttigare med rött te eller grönt te! Det finns inga gröna hål därute!

Ledarlös = lealös

Nu kommer drömmarna från 1968 tillbaka, skriver Anders Mildner i en krönika i dagens SvD. Drömmarna om att ingen ska vara förmer, att alla ska vara med och bestämma.

I helgen hölls den ansedda internetkonferensen Reboot för elfte året i rad. Danska regeringen, som håller på att ta fram en ny vision för sin internetpolitik, fanns på plats och ställde en öppen fråga till deltagarna: Vad tycker ni att vi ska göra? Svaret kom som en örfil: Fråga inte “oss” vad ”vi” tycker att ”ni” ska göra. Välkomna tillbaka när ni är beredda att öppet säga att vi alla – tillsammans – utgör regeringen. För den som fostrats i dagens toppstyrda politiska verklighet är så klart en sådan hållning chockerande. Men synsättet är fullständigt naturligt för både en äldre generation som bär med sig frihetlig internetideologi från det tidiga 90-talet och för dagens unga, som växer upp i en kultur som bygger på öppen kollaboration.

Och (enligt Mildner) så är det förstås de unga jämlikhetstänkarna som är framtiden. Bäva månde alla etablerade politiker och toppstyrare!

Nåja. Det kan nu också vara så att en lite äldre person har mer erfarenhet av världen och människorna än vad en tjugoåring har. Jag har då åtminstone aldrig sett en grupp på fler än en handful människor fungera utan ledare. Det finns mängder av ledarstilar, och det måste inte vara en formellt utsedd ledare. Men någon eller några måste ta initiativ, fungera som ordförande, se till så alla drar åt samma håll. En ledarlös grupp blir omedelbart oorganiserad och ineffektiv, mängder av tid kommer att gå åt till att vara förvirrad över vad man egentligen ska göra.

Om deltagarna på Reboot åtminstone hade påstått att alla är riksdagen! Det kan jag möjligen tänka mig hur man skulle lösa: folkomröstningar via internet istället för omröstningar i kammaren, kombinerat med en författningsdomstol så att vi inte kan stifta lagar som går emot grundlagen. Men att vi alla ska vara regeringen? Regeringen är ju den verkställande makten. Man kan bara inte ha nio miljoner verkställare. Jag menar, det funkar ju inte ens med tjugo pers i ett arbetsplatskök! (Äh, jag orkar inte tömma diskmaskinen, någon annan får fixa det.)

Seriöst. Är det någon som har varit med i en fungerande grupp med mer än, säg, fem medlemmar, där det inte fanns någon som intog en ledande roll? Berätta i så fall! Vad var det för grupp? Arbetsgrupp, familj, kompisgäng, sportförening, kör/orkester, eller något helt annat? Hur fungerade det? Och varför fungerade det? Jag är nyfiken!

De har det inte lätt, de där tyskarna

Det är inte så lätt att vara nattuggla i Tyskland. Det är nämligen lag på att alla affärer måste vara stängda nattetid och på söndagar. Att gå runt i Hamburgs centrum en söndag eftermiddag är – för en svensk – en rätt kuslig upplevelse. Helt dött!

Men lagen gäller bara affärer. Inte automater. Den, som är lite klurig, kan konstruera automater för det mesta. En slaktare i Schermbeck, nära holländska gränsen, säljer t ex kött och diverse grilltillbehör via automat. Hoppas det är tillräckligt kallt därinne…

Allt jag ville säga…

Jaha, Michael Jackson är död. Han måtte ha varit stor, när även en matematiknörd som jag kan gnola ett par refränger. Jag har t o m sett honom i en musikvideo en gång, och det var en upplevelse! Ni förstår, jag var aldrig intresserad av skvallerpress eller popmusik, och kom aldrig in i det där med musikvideor heller. Men så en kväll (det bör ha varit 1996, för det var då låten kom ut) råkade jag få se musikvideon till “They don’t care about us” på tv. (Videolänk!) Jackson går omkring på gatorna bland en massa dansande, svarta människor och sjunger om hur “de” inte bryr sig om “oss”. Svängig låt, men jag blev rätt bestört. Hur kunde han sjunga så, han var ju själv vit?

Oroa er inte, i efterhand har jag lärt mig hur det gick till (och var dessa eviga skämt om hans stackars näsa kom ifrån).

Dagens dummaste rubriker

Välkomna, välkomna allesammans till Dagens dummaste rubrik! Vi värmer väl upp med kategorin “Självklart”, där priset idag går till SvD för deras mästerverk “Färre dollarmiljonärer i kristider“. Som om det vore något oväntat att de flesta dollarmiljonärer har en ansenlig del av sitt kapital investerat i aktier eller liknande. Och att börsen faller är väl själva definitionen på kristid, eller hur? En stor applåd för Svenska Dagbladet!

Kategorin “Dagens överdrift” vinns av Metro med deras “Kort semester kan leda till döden“. Ja, är det inte det vi alltid har vetat, att det inte är nyttigt att vara på jobbet? Enligt Metro är en semester “kort” om den inte är minst fyra veckor lång, och alla som inte har minst fyra veckors sammanhängande semester kommer att avlida i hjärtinfarkt. Ack ja, liemannen kommer när man minst anar det. Men om jag får bli lite personlig här, så mår jag själv betydligt bättre av många korta semestrar än av en enda lång. När jag jobbat i fyra månader eller så, då behöver jag helt enkelt en liten paus. Ähm… ja, det var dagens vinnare i alla fall! En stor applåd även för Metro!

Den nya “lilla svarta”

De politiska debattörernas nya lilla svarta tycks vara Piratpartiet. De är nya, de är små, de har en svartvit logga – och de passar alla! Så hävdar t ex P J Anders Linder i SvD att piraternas budskap är det klassiska borgerliga frihetsbudskapet, som han själv alltid har stått för. Göran Greider, å sin sida, menar att piraterna är kommunister, de har bara inte begripit det själva än, men de står ju helt klart för samma saker som han själv. Lustigt. Linder och Greider står inte direkt för samma sak…

Och det här inlägget hade jag färdigskrivet i huvudet redan i förrgår, jag har bara väntat på att Greiders krönika skulle komma ut på nätet. Vilket den inte har gjort. Den finns dock att läsa på Metros pdf-upplaga, sidan 8. Dumma Metro.

Om stoppskyltar

De är inte kloka, de där tyska politikerna. De har nämligen röstat igenom en lag om att förbjuda barnpornografi på internet, eller rättare sagt, förbjuda tyska medborgare tillgång till barnpornografi på internet. Tyska rikskriminalpolisen ska upprätta en lista över sajter som innehåller barnpornografi, och sagda lista kommer förstås att vara hemlig, så att inte pedofilerna kan sätta sig ner och dregla över den. Såvida inte någon nätverksansvarig vid en tysk internetleverantör råkar vara intresserad av sådant, förstås. För internetleverantörerna måste ju ha tillgång till listan, annars kan de knappast blockera sidorna i fråga.

Vem som helst som vet någonting alls om datorer inser direkt att det här är en fullkomligt meningslös lag. Det är bara att surfa över en proxy som inte befinner sig i Tyskland, för att hela nätet ska vara öppet igen. Familjeminister Ursula von der Leyen säger till Spiegel att lagen, trots detta, är en “värdefull signal”. Hjälp. Man kommer att tänka på det svenska Vänsterpartiets (tack och lov bortglömda) förslag om att kriminalisera sexköp även utomlands. Samma vilja att lösa ett komplicerat problem på ett sätt som ytligt ser bra ut. Samma totalt tandlösa förslag. Samma oacceptabla ingrepp i grundläggande friheter.

Man kommer dessutom att tänka på FRA-lagen. Samma sorts polarisering i debatten mellan folk som begriper hur ett datornätverk fungerar (de “unga”) och folk som inte gör det (de “äldre”). Samma trixande med att inrätta en “specialkommitte” som ska övervaka att lagen följs, snarare än att låta existerande domstolar göra det. Och, återigen, samma oacceptabla ingrepp i grundläggande friheter.

(Och så kallar de lageländet för “Zugangserschwerungsgesetz”, det vill säga “den tillgångsförsvårande lagen”. De är inte bara inte kloka, de bygger också sammansatta ord som man inte vill ta i med tång ens!)

En intressant detalj är att det tyska Vänsterpartiet, på allmänt frihetliga grunder, både argumenterat och röstat emot den här tillgångsförsvårande lagen. Det svenska Vänsterpartiet hade troligen gjort vad de bayriska Kristdemokraterna gjorde. Det vill säga lägga fram förslaget, driva igenom det med stöd av sina allierade, och dessutom börjat argumentera för att ytterligare saker borde omfattas av blockeringen så fort en blockering av barnporr röstats igenom. Johodå, så dumma är de, CSU. Även de mest pessimistiska av de tyska motdebattörerna trodde att det skulle dröja åtminstone ett par veckor. De hade ju trots allt lovat och bedyrat att barnporr var det enda som någonsin skulle blockeras, jaadå. Men bara timmar efter att lagförslaget om blockering gått igenom, så går CSU ut och vill blockera även “våldsamma datorspel”. Som om man spelade dem via internet. Ibland är för all del så fallet, men oftast inte.

Nåja, Tyskland har till skillnad från Sverige en författningsdomstol. Så trots att Bundestag röstat igenom förslaget, är saken inte helt avgjord än. Tack och lov.

Dagens dummaste löpsedel

Och priset för dagens dummaste löpsedel går till… Metro! Det vinnande bidraget lyder “Uppköpet hotar SAAB-jobb”, och tillhörande artikel finns här. Och jag som i min enfald trodde att om ingen ville köpa SAAB så skulle bolaget totalt upphöra att existera, inklusive alla arbetstillfällen. Är det någon, förutom Metros löpsedelsskrivare, som tror att Koenigsegg är ett större hot mot SAABs anställda än vad konkurs är?

Om åldersgränser

Sambon filosoferar vid middagsbordet: “Det vore kul om anti-abort-högern i USA skulle lägga fram ett förslag om att människor räknas som ett år gamla redan när de föds. Om nu livet börjar vid befruktningen.”
“Det skulle få intressanta konsekvenser för alla dessa åldersgränser”, kommenterar Tetris.
“Då skulle man kunna köra bil redan vid femton! Och köpa alkohol och… aha, det är alltså det de är ute efter! En smygsänkning av alla åldersgränser! Det är en konspiration! Nu måste jag bara blanda in Leonardo da Vinci också, så har jag snart min bästsäljare.”